"Alan García asesino!"
Tisdag, 16 Juni 2009 20:38
Manifestationer hölls idag i Malmö och Stockholm i solidaritet med Perus urbefolkning. De hölls till stöd för den kamp Amazonas folk för mot de nya frihandelslagar som ger olje- gruv- och skogsbolag rätt att exploatera deras skogar. De deltagande ville också visa sin avsky för den brutala massakern nära Bagua då militärpolis dödade runt 60 människor i en fredlig vägblockad.
Innan gryningen fredagen den 5:e juni, attackerade cirka 650 militärpoliser från Perus nationella polis- och specialstyrka flera tusen människor från Awajun- och Wambisfolket vid deras vägblockad utanför Bagua, i en avlägsen del av norra Perus Amazonas.
Awajun- och Wambisfolket har deltagit i en generalstrejk som utropats för att kräva att den peruanska regeringen upphäver den serie av lagar och verkställande direktiv som ger regeringen rätt att upplåta urbefolkningens landområden till olje-, gruv och skogsbolag. En kommitté i den peruanska kongressen menar att flera av dessa lagar strider mot konstitutionen, men president Alan Garcia och hans parti APRA (American Popular Revolutionary Alliance) har gång på gång blockerat debatter i kongressen som skulle kunna leda till omröstningar där lagarna upphävs.
Den 9:e april utropades en generalstrejk av en bred koalition av de olika folk som lever i peruanska Amazonas. Sedan dess har väl koordinerade civilolydnadsaktioner utförts i hela regionen.
Runt klockan 6 på morgonen den 5:e juni attackerade militärpolisen Awajun- och Wambisfolket vägblockad. De ignorerade deras vädjan om dialog och öppnade eld med automatvapen från två sidor av blockaden och sköt tårgasgranater och skarp ammunition från helikoptrar. De protesterande var obeväpnade eller bar enbart traditionella träspjut. Många flydde upp på de omgivande kullarna men kom inte längre. Många gömde sig. Och några slogs tillbaka i självförsvar.
Regeringen hävdar att 11 människor från urbefolkningen och 23 poliser dog. Urbefolkningarnas organisationer rapporterar 60 döda från de egna och uppemot 400 saknade. Vad som är säkert är att regeringen skickade beväpnade styrkor för att evakuera en fredlig blockad.
Urbefolkningens mobiliseringen i Amazonas har varit fredlig, lokalt koordinerad och extremt välorganiserad i över två månader. Ändå insisterar president Alan Garcia på att kalla dem terrorister och antidemokrater. Genom att vädja till underliggande rasism har Garcia gått så långt att han kallat deras mobilisering "vild och barbarisk".
Men det finns tecken på att protesterna i Peru, tillsammans med internationella påtryckningar, har börjat ge resultat. Perus kongress röstade förra veckan för att dra tillbaka två av lagarna i fråga, i hopp om att få situationen under kontroll. Men grupper ur urbefolkningen och fackföreningar har gjort klart att detta inte är nog, och fortsätter med blockaderna och protesterna.
I Stockholm gick ett 20-tal människor under parollen "El pueblo unido jamás será vencido" till Perus ambassad där en grupp tog sig in på ambassaden för att överlämna ett brev till den peruanske ambassadören. Efter tag dök ambassadören upp i trapphuset där en annan grupp väntade. När demonstranterna berättade att de var där på grund av den civila massakern svarade han att ursprungsbefolkningen hade dödat 23 poliser, och att bara tre stycken av demonstranterna mist livet.
I Malmö samlades runt 30 människor i en högljutt skrikande skrammel- och ljud demonstration utanför Perus konsulat. Till slut fick de tag på konsuln som i larmet från de demonstrerande fick ta emot ett brev med krav riktat till president Garcia. Också hon förnekade, föga förvånande, att en massaker ägt rum och menade att det var urbefolkningen som bar ansvaret för dödandet.
I brevet riktat till Alan Garcia listas fem uppmaningar:
- All våldsam våldsam repression mot urbefolkningens protester måste omedelbart upphöra och undantagstillståndet upphävas.
- En opartisk utredning måste inledas av händelserna den 5:e juni vid "Devil´s Curve" nära Bagua Chica.
- Upphäv de frihandelslagar som som ger olje-, gruv- och skogsbolag tillträde till urbefolkningens territorium.
- Respektera urbefolkningen konstitutionella rätt till självbestämmande, rätt till sina territorium och rätt att konsulteras i beslut som påverkar dem.
- Lägg omedelbart ner alla brottsanklagelser mot ledare från urbefolkningen så att en dialog för att lösa konflikten kan påbörjas.
Kommentarer